Svenska

<p>Denna bok riktar sig till alla dem som har ständig ryggvärk, med eller utan utstrålande smärtor i benen, och till dem som bara har smärta då och då.</p><p>Det är mitt arbete med dessa patienter, och mitt sökande efter hjälp till dem, som har lett mig till professor Stuart McGill och hans mångåriga arbete för att förstå hur man på ett bättre sätt ska kunna hjälpa dessa människor. </p><p>Enligt professor McGill finns inte någon icke-specifik ryggsmärta , utan det handlar om att man inte har gjort tillräckligt för att förstå och fastställa vad som orsakar smärta hos patienten. Hans budskap är att även om hjärnan registrerar en skada och förmedlar att den finns, sitter inte smärtan i huvudet utan kommer från någon struktur i ryggen. Därför bör smärtan kunna behandlas genom att man förändrar hur man ligger, sitter, står eller går. </p><p>Enbart ett fåtal patienter behöver opereras, och dessa kan lätt identifieras genom några enkla frågor. </p><p>Med förhoppning om inspirerande läsning och början på en mer smärtfri och levande framtid! </p><p>Lars-Eric Bröddén, Överläkare, Ystad Lasarett (Spec Allmänmedicin och Akutsjukvård, Specialiserad inom Internationell Ortopedisk Medicin och Idrottsmedicin) </p><p><i>Bli din egen ryggmekaniker</i> är en svensk översättning av Stuart McGills bok <i>Back Mechanic The secrets to a healthy spine your doctor isn t telling you</i> (2015).</p><p><b>Kommentarer om boken:</b> </p><p>"Dr McGill är Men s Healths expert när det gäller ryggsmärta. Hans banbrytande men praktiska råd har inte bara hjälpt våra läsare i mer än ett decennium, utan även hjälpt min egen far att undvika operation och uppleva varaktig lättnad. Dr McGill är verkligen ryggrehabiliteringens jedimästare." Adam Campbell, chefredaktör, MensHealth.com </p><p>"Jag hade ländryggsproblem som påverkade min arbetsförmåga och trivseln i vardagen. Sedan hittade jag Stuart McGill och hans bok Back Mechanic. Jag fick hjälp vad jag skulle göra (och inte göra) och snart var min smärta borta. Professor McGills råd fungerar verkligen. Och han gissar inte bara, utan hans råd bygger på vetenskap. Jag ger honom och hans bok Back Mechanic mina varmaste rekommendationer." Ed O Neill, skådespelare och stjärna i tv-serierna Modern Family och Våra värsta år </p><p>"Det finns ingen som ger bättre råd än professor Stuart McGill när det gäller hur man undviker och behandlar ländryggsskador. Han har skapat en vetenskaplig grund för vad som orsakar ryggsmärta vilket har hjälpt kliniker runt om i världen." Chris Riddoch, professor i idrotts- och träningsvetenskap, Bath University, Storbritannien </p>

<p>Den m&auml;nskliga tillvaron &auml;r full av p&aring;frestningar &ndash; motg&aring;ngar, krav, konflikter och olika slags problem som m&aring;ste l&ouml;sas. Vad &auml;r det som g&ouml;r att en del av oss klarar &auml;ven sv&aring;ra p&aring;frestningar med h&auml;lsan i beh&aring;ll &ndash; kanske till och med v&auml;xer och vidareutvecklas av det &ndash; medan andra blir sjuka? Det &auml;r den fr&aring;gan som den medicinske sociologen Aaron Antonovsky st&auml;ller i denna bok.</p> <p>Hans svar &auml;r att motst&aring;ndskraften beror p&aring; i vilken utstr&auml;ckning vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar. F&ouml;r detta myntar han begreppet KASAM &ndash; K&auml;nsla Av SAMmanhang. Han diskuterar hur denna k&auml;nsla byggs upp hos barn och vuxna och p&aring; vilket s&auml;tt den inverkar p&aring; v&aring;r h&auml;lsa. Han presenterar ocks&aring; ett testinstrument f&ouml;r att m&auml;ta den och redog&ouml;r f&ouml;r olika forskningsresultat som st&ouml;der hans tes.</p> <p>&rdquo;Jag rekommenderar g&auml;rna denna v&auml;lskrivna och sp&auml;nnande bok &hellip; Detta &auml;r f&auml;rskvara i originalf&ouml;rpackning med fortsatt god h&aring;llbarhet och h&ouml;g kvalitet. En klassiker &auml;r &rsquo;ett verk med allm&auml;nt erk&auml;nt, best&aring;ende v&auml;rde&rsquo;. Den h&auml;r boken &auml;r en s&aring;dan.&rdquo;<br/><strong>Lennart Levi, professor emeritus i psykosocial milj&ouml;medicin och en av Sveriges fr&auml;msta stressforskare.</strong></p>

Årets rapport från SNS Välfärdspolitiska råd handlar om hälsa och tillväxt och om sjukvårdens roll i sammanhanget. Den ökade medellivslängden och livskvaliteten under 1900-talet har ett lika stort värde som ökningen av BNP per person. Dock finns uppseendeväckande skillnader mellan olika tidsperioder och mellan män och kvinnor. Gruppen äldre män har på senare år fått bättre hälsa och yngre kvinnor sämre.<br/>Rapporten går igenom sjukvårdens förutsättningar och aktuella utveckling, och behandlar bland annat<br/>* statens och landstingens roll i finansieringen<br/>* försäkringslösningar<br/>* sambanden mellan sjukförsäkring och sjukvård och läkarnas roll i sjukskrivningsprocessen<br/>* öppna prioriteringar som underlag för beslut om vad den offentliga vården ska tillhandahålla<br/>* behovet av bättre produktivitets- och kvalitetsredovisningar<br/>* argument för och emot att reglera ägarformerna inom vården<br/>* läkemedelsmarknaden och dess reglering<br/>* internationaliseringen och vården som tillväxtmotor.<br/>Rapporten, som också innehåller redogörelser för utvecklingen i Danmark, Norge och Tyskland, avslutas med några reformförslag som författarna anser skulle öppna för en konstruktiv debatt om lösningar på vårdens stora problem: underfinansieringen, resursutnyttjandet, den bristande styrningen och att hälsan och välfärden så ofta glöms bort i vårddebatten.<br/>Rådet 2004 består av professor Bengt Jönsson, CHE, Handelshögskolan i Stockholm (ordf), docenterna Göran Arvidsson, SNS, Lars-Åke Levin, CMT, Linköpings universitet och Clas Rehnberg, MMC, Karolinska institutet, samt professor Matthias von der Schulenburg, Universität Hannover.

Hälso- och sjukvården berör alla och debatteras ständigt. De senaste åren har debatten i stor utsträckning handlat om var gränsen ska gå mellan offentligt och privat. Ska privata aktörer äga akutsjukhus? I vilken utsträckning kommer vi att behöva privata vårdförsäkringar? Hur ska samarbetet mellan läke­medelsindustrin och vården se ut? Men debatten handlar också om i vilken utsträckning andra, t.ex. media, patienter och intresse­organisationer, ska ha insyn i vårdens praktik och professionernas utövande. Ytterligare en aspekt som diskuteras i boken är vilka intressen som betraktas som offentliga respektive privata. Kapitlen visar att det i det vardagliga arbetet i hälso- och sjukvården samtidigt pågår både motstridiga och komplementära processer, vilka kan delas in i flera dimensioner av offentligt och privat. Sammantaget pekar dessa processer mot en utveckling som tenderar att fragmentera hälso- och sjukvården. I denna bok ger femton forskare från olika discipliner inblick i detta spännande gränsland mellan offentligt och privat i vården. Författarna är: Petra Adolfsson, Maria Blomgren, Agneta Emanuelsson Blanck, Anders Forssell, Mio Fredriksson, Tina Hedmo, Markus Idvall, Agata Kostrzewa, Kajsa Lindberg, Susanne Lundin, Lars Norén, Eva Sundén, Caroline Waks, Lars Walter, Ulrika Winblad

Vad är "det normala"? Vad ingår i detta mångtydiga och inflytelserika begrepp, och hur skapas och återskapas det? Den moderna plastikkirurgin ger oss möjlighet att modifiera våra kroppar - bota skador och rätta till brister. Denna möjlighet kan också uppfattas som ett krav och ett hot, och medicinens dubbla roll som frälsare och förtryckare går som en röd tråd genom boken. Var går gränsen mellan sjukvård och skönhetsvård, mellan normalt och idealt? Vad vill patienterna ha, och vad erbjuder kirurgerna? Kerstin Sandell har fältarbetat på kliniker som utför bröstrekonstruktioner efter bröstcancer, bröstreduktioner, och behandling av brännskador. Ett rikt empiriskt material, som bygger på observationer, medicinsk facklitteratur och intervjuer av patienter och vårdpersonal, ställer hon mot teoretiska begrepp som "medikalisering" och "den manliga blicken", och detta möte resulterar i en insiktsfull diskussion av begreppet normalitet, sett mot bakgrund av feministiskt inspirerade analyser av plastikkirurgisk praktik.

Vi är numera beroende av tekniken, och av kompetensen och omdömet hos dem som hanterar den. Särskilt tydligt blir detta beroende när det handlar om liv och död - som inom hjärtintensivvården. Sabrina Thelander har på nära håll följt arbetet på en sådan avdelning, och Tillbaka till livet handlar om det dagliga arbetet där. Vi får inblick i hur vårdpersonalen arbetar för att kunna erbjuda så säker och effektiv vård som möjligt inom de gränser som bestäms av teknikens möjligheter och brister, patienternas tillstånd och avdelningens maktstrukturer. I analysen kombineras på ett fruktbart sätt ett interaktionistiskt perspektiv med ett organisationsteoretiskt. Författaren är verksam vid Tema Teknik och social förändring och föreståndare för Centrum för människa, teknik, samhälle vid Linköpings universitet.

Hur kommer mitt liv att gestalta sig? Kommer jag att vara frisk och stark? Kan jag göra något för att påverka ödet? Den moderna läkekonsten försöker på olika sätt att besvara sådana frågor. Ständigt utvecklas nya metoder för att tidigt avslöja hälsorisker. Att konfronteras med hot om framtida sjukdom kan vara dramatiskt och omtumlande. Så är det för den kvinna som får reda på att den bröstcancer hennes mamma dog av kan vara ärftlig och därmed hota henne själv eller hennes barn. Så är det också för den man som ser livet förkortat när blodprovet avslöjar ett alarmerande värde. Men hur påverkas vi av genetisk kartläggning eller upplysning om konsekvenserna av en viss livsstil? Kan kunskap om möjliga sjukdomsförlopp rent av vara skadlig? Hur förstår människor den information som uttrycks i: "Du har 50 procents risk att utveckla cancer"? Den här boken visar hur vanliga människor reagerar i sådana situationer. Viveka Adelswärd är samtalsforskare och Lisbeth Sachs medicinsk antropolog. Båda är knutna till Tema Kommunikation vid Linköpings universitet.